Mod, hopp och kärlek
Ja då var Peace and Love 2011 avklarat. Jag vill behålla mitt armband förevigt! Det var en himla härlig vecka.
Det är något magiskt med festivaler, svårt att sätta fingret på det. Där löser vi problem med alkohol och om det inte funkar löser vi det med ännu mer alkohol, där finns alltid en stämning i luften, där finns inga uppträdande eller umgängessätt, där finns inte dagar, nätter eller tid, bara befinnande. Heaven isn't close in a place like this.
Vädret har varit totalt underbart. Vi kunde inte ha mer tur! Sol och olidligt varmt till onsdag om jag minns rätt.
Här är några utav banden jag såg live. Dock spenderade jag och Joanna totalt 4-5 timmar framför bmx-rampen och kollade på bmxtävling istället för ett antal band, men what the hell vi var som tagna. WOW va fett! Det svåra var att välja mellan Håkan och Rebecca och Fiona...fan det var tufft.
Meeeeen det hände så mycket. Tyvärr har jag inga filmer, bilder eller någonting ifrån vår fina festival. Det var kanske tur. Efter Maskinen hittade jag, Gustav och Joanna en kamera som vi plockade ur minneskortet och satte i Joannas kamera. Utifrån det kunde vi hitta campet som ägaren fanns i, ha ha ha hur BALLT är det inte?! Tyvärr satt bara brorsan där, men han sa att hon hade gråtit floder kvällen hon tappade den. Så nu fick hon tillbaka bilderna iallafall :)
Det hände så mycket skumt, så mycket kul, så mycket hemskt. Så mycket galet, så mycket sjukt.
Det är något magiskt med festivaler, svårt att sätta fingret på det. Där löser vi problem med alkohol och om det inte funkar löser vi det med ännu mer alkohol, där finns alltid en stämning i luften, där finns inga uppträdande eller umgängessätt, där finns inte dagar, nätter eller tid, bara befinnande. Heaven isn't close in a place like this.
Vädret har varit totalt underbart. Vi kunde inte ha mer tur! Sol och olidligt varmt till onsdag om jag minns rätt.
Här är några utav banden jag såg live. Dock spenderade jag och Joanna totalt 4-5 timmar framför bmx-rampen och kollade på bmxtävling istället för ett antal band, men what the hell vi var som tagna. WOW va fett! Det svåra var att välja mellan Håkan och Rebecca och Fiona...fan det var tufft.
Meeeeen det hände så mycket. Tyvärr har jag inga filmer, bilder eller någonting ifrån vår fina festival. Det var kanske tur. Efter Maskinen hittade jag, Gustav och Joanna en kamera som vi plockade ur minneskortet och satte i Joannas kamera. Utifrån det kunde vi hitta campet som ägaren fanns i, ha ha ha hur BALLT är det inte?! Tyvärr satt bara brorsan där, men han sa att hon hade gråtit floder kvällen hon tappade den. Så nu fick hon tillbaka bilderna iallafall :)
Det hände så mycket skumt, så mycket kul, så mycket hemskt. Så mycket galet, så mycket sjukt.
Kommentarer
Trackback
