Panik blandat med trötthet

Det är verkligen inte bra att vara ute i sista stund. En sak som jag egentligen upptäckt för längesedan, men som man aldrig riktigt tar in.

Nu sitter jag här med en äcklig klump i halsen och gungar fram och tillbaka i fosterställning som ett annat offer. Näsan rinner, Chai Latten kallnar och klimatkampenrapporten är fortfarande blank.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0