Andra dagen; Vamos a la playa!

Efter en dag med slapp vid poolen, ville vi alla smaka på havet och känna på stranden. Det fanns många att välja på, men idag fick det bli en strand en bit ifrån vårt hotell. Jag var lika nöjd då, poolen kunde inte mäta sig med sandstranden! Visst är det skönt att känna när solen värmer och när huden stramar åt på grund utav saltvattnet?

Stranden fick 3 utav 5.
Där vi hade lagt oss var det många som solade topp-less. Inget fel på det, jag blev mest grovt avundsjuk och var sugen på att ta av överdelen jag med. Men då det vankades strandpromenad med pappa, Jonathan och Hanna var det inte lika kul. När vi gick några meter åt höger, började vi märka att alla låg sprittnakna, män också. Det kanske inte låter så farligt, men jo, tro mig, det var det. Tjocka, svettiga män med en djungel på bröstet låg och solade med snoppen rakt i vädret, lät benen falla åt varsitt håll. Mmmmm, mums. Där låg medelgamla par helt nakna, stretchade eller gjorde något annat skumt. Jag må vara en turist, men allvarligt talat, hur mysigt är det att gå där och man försöker njuta utav havet och när man ska ta sig en go titt upp mot stranden ser man rakt in i en kvinna. Eeeeh? Inte så nice, nej. Tack för besöket, vi drar.





En mycket glad Julia har anlänt till stranden, även om det inte ser ut så.




Grön flagg, trots goa härliga strömmar och vågor ute på havet.



Nu är jag nöjd, tillbaka till hotellet tack.



Vi åt en alldeles för dyr middag i Alicante. Måste säga att spanjorer är brutalt dåliga på att prata engelska. Extremt dåliga! Det slutade med att vi hade beställt en stor paella, tapas och ja, vad mer? Minns inte, men oj vad mycket mat. Efter maten insisterade personalen att halva familjen måste testa deras likör. Ja ja, herregud. Jisses vad vi beställde och oj oj oj vad fel det mesta blev. Vid ett tillfälle kallade dom in en tolk, haha tillåt mig skratta. För att reparera alla fel, försökte pappa kallprata om vad som sändes på TVn. Det var EM från Barcelona. Det borde en spanjor veta om, att det är EM i Barcelona. Det slutade med att killen gick fram och höjde volymen på TVn, haha! Vi nickade och log, betalade och gick efter två eller tre långa timmar. Problemos, aah si!


Jag sprang in på den här underbara butiken och köpte en ring. Var det för att ringen var fin eller för att jag ville ha en påse med "Chocolat New York"? Hmm..




Wow, titta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0