juliabelle

Mina händer darrar. Pulsen stiger, som en djungeltrumma dunkar den i min hals. Jag får pressa fram mina pupiler genom fuktlagret i ögat. Svettdroppen droppar ner på kuvertet. Jag fumlar med fingrarna för att få upp det, försöker på alla sätt att inte förstöra det. Det är öppet. Nu ska vi se..

MITT ASTRA ZENECA INTYG!

Haha så som jag skrev var det verkligen inte. Vill ni höra den riktigt versionen?

Jag river upp kuvertet, totalt medveten om vad det innehåller. Redan efter halva vägen blir det lite skrynkligt. Halva fokusen är på kuvertet, halva på datorn och min röstbok. Jag grabbar tag om pappret och kollar på det.