En ungdomsdröm

Jag har fått ett nytt livsmål.
Ett väldigt svårt sådant, ett mål som jag redan nu borde skrota.

Jag skulle så hemskt gärna vilja bo på Gunnebo Slott. Äga Gunnebo Slott, driva Gunnebo Slott, leva i Gunnebo Slott. Ha mitt egna stall, vakna upp på morgonen och äta frukost i vit linneklänning, gå barfota på det sviktande, stengolvet, måla tavlor i ett av alla tusen rum, sitta framför en utav alla femtio öppna spisar det finns på slottet och kolla min älskade i ögonen och berätta historier, se mina barn leka på de sjukt stora trädgårdarna, ta ett glas vin i en lång skön soffa. Åh, det är min dröm och just nu är den starkare än den någonsin kommer att vara.

Jag och mamma var där idag, på julmarknad, väldigt spontant då vi tutade förbi med bilen. Faktiskt har jag alltid velat åka förbi och fota, det var för längesen man var där. Julmarkanden var jättemysig med underbara dofter utav saffran och kanel och annat krimskrams dom stod och sålde.

Om jag inte lyckas bli president eller gifter mig rik, ska jag skriva världens längsta brev till ägaren och be om att få bo där i en månad om jag bakar bullar till honom/henne varje dag i ett år.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0