juliabelle

Jävlaranama vad jag är tjurig just nu. Jag saknar min kamera ungerfär tiotusen gånger runt jorden, plus några centimeter till. Allvarligt, varför skulle den försvinna? Sedan är jag trött på att dagarna är korta, veckan är kort och att jag har för mycket på dagsschemat helt enkelt. Jag kommer inte igång med min förbannade träning som inte blivit "uppdaterad" på sisådär 5 månader och påminner mig varenda dag. Det svider som citron i såret och det börjar bli riktigt irriterande, varför kan jag bara inte ta tummen ur röven och släpa mig ner till gymmet för en mjukstart? Hur svårt kan det vara? Och nu blir jag tjurig över att jag sitter här och maler på med massa beklagelser över mina egna löjliga småproblem..god bless me.

Nu längtar jag mest till min pension då jag mest ska betala min tvavgift och gå på riktigt långsamma promenader med några sköna lirare i området. Låter det inte helt underbart?